Det är kasst nu

Jag hatar mitt projekt just nu. På riktigt. Jag funderar på att bara hiva ner alla de 209 sidorna i den digitala papperskorgen och ge upp. Så får jag hälsa till min lärare att tyvärr, det blev ingen långinlämning. Det blev ingenting alls.
 
Jag kanske inte ska bli fantasyförfattare. Jag kanske inte har anlag för det. Vem fan är jag att tro att jag ska lyckas dra ihop tre böcker på 300 sidor styck till en trilogi. Blä.
 
Början behöver skrivas om. Jag har en förlossning som satt igång men som jag inte vet hur jag ska avsluta. Stackars G måste hata mig som låter henne plågas såhär vecka efter vecka. Varje gång jag tycker att jag börjar komma någon vart så målar jag in mig i ett nytt hörn som jag sen måste försöka klättra ur eller helt enkelt vänta på att färgen ska torka så att jag kan gå vidare.
 
Så försöker jag byta och skriva på något av de andra projekten men ingenting känns lockande just nu. Ingenting funkar eller är roligt eller inspirerande.
 
Jag får skriva ihop ett CV och gå och söka jobb på ICA istället.

Skrivrutin

Det där ordet passar för visso inte in på mig och mitt liv. Jag har ingen skrivrutin, jag kör på "när andan faller på"-metoden. Inte att rekomendera. För i mitt fall så faller andan väldigt sällan på. Så för att försöka få bukt med mig själv har jag börjat bli mer medveten om vad det är som triggar igång min kreativitet. Tänkte att jag skulle dela det här:
 
 
1. Ordning och reda
Är det stökigt omkring mig så kan jag inte skriva. Så är det bara. Jag har mitt skrivbord i vårt sovrum, så för att börjar min skrivarmorgon (jag skriver mest på förmiddagarna medan sambon jobbar) så är steg ett helt enkelt att bädda sängen, plocka i ordning bland kläderna som ofta ligger lite här och var både på golvet och min datorstol. Men det slutar inte där. Är köket i oreda och det står disk fulla diskbänken så kan jag inte heller koppla av. Jag ser förvisso inte in i köket ifrån mitt skrivbord, men jag vet att röran finns där. Lyckligtvis så diskade jag undan redan i går kväll, så idag har jag alla förutsättningar för att få en lugn skrivstund.
(Fast nu såg jag att det är stökigt på vardagsrumsbordet, och det ser jag ju ifrån min skrivhörna. Måste fixas!)
 
Så här ska köket se ut om jag får bestämma
 
2. Rätt sinnesstämning
Lugnt och tyst omkring mig. Kanske lite inspirerande musik. Vackra bilder och peppande ord på skrivbordet. Tända några ljus. Några saker som gör att det blir lite trevligare att sitta kvar och faktiskt försöka när det känns sådär motigt att skriva.
 
Såhär ser min skrivarhörna ut. Fina visitkort och pennor till vänster.
Ett snyggt vykort tillsammans med Londonmagnet.
Liten lapp med påminnelse om när projektet ska lämnas för respons. Kort på mannen i mitt liv.
Ett vacker vykort på huset jag bodde i när jag besökte Romans. En liten fjäril.
Och sist ett vykort jag hittade i en bok jag lånat på biblioteket. Plus några peppande magnetord.
 
3. Gör något annat
Ibland är det faktiskt enda lösningen. Ja, inte att spejsa iväg och kolla bloggar och facebook, men att skriva på något annat än själva manuset en stund. Där har jag en fördel med att jag nu även har ett extrajobb med fokus på skrivande, så är det stopp i den litterära världen så kan jag knåpa lite på ett idrottsreportage. Och kanske smyger sig lusten att skriva fantasy på igen efter en stund. Idag har jag skickat iväg artikel nummer 2 till tryckeriet, så nu väntar jag spänt på att det ska dyka upp i tidningen här framöver.
 
4. Lev med karaktärerna
Det här är jag stundom jättebra på, stundom tappar jag det helt. Och det är så sorgligt när det händer.
När jag jobbade på industri för över ett år sedan så hade jag i en period jättefin kontakt med min litterära värld, utan att jag för den sakens skull skrev så mycket. Men jag hade karaktärerna med mig varje dag, på jobbet. När jag stod och utförde monotona sysslor som jag vid det laget kunde utföra i sömnen, då kom kreativiteten. Flera viktiga scener och detaljer växte fram i ljudet av maskiner som dunkade och fräsar som ven och metall som rasslade.
 
Så kan det se ut, i alla fall för mig. Nu ställer jag in siktet mot 12:e mars, då jag ska lämna mitt manus till läraren för långrespons. Det datumet passar nog bäst, för efter det kommer nog skrivandet att ramla ur huvudet på mig ett tag framöver och något annat ta upp all plats.
Men mer om det när allt är klart.

Det blir aldrig som man tänkt sig

Igår fick jag ett ryck. Om det berodde på att avsnittet i vår lärobok om skrivande handlade om vikten av att ha rutiner och en ordentlig "skrivarhörna", eller om det var för att jag insåg att det bara är fem gånger kvar innan skolan slutar, det vet jag inte. Men ett ryck fick jag. Så jag röjde upp på mitt skrivbord, sorterade bland responspapper som ska läsas igenom och sedan renskrivas, satte upp peppande ord på anslagstavlan och skrev upp datumet för långinlämning av mitt projekt för responsläsning. Så nu jäklar ska här skrivas, tänkte jag, och siktade in mig på att parkera rumpan i skrivbordsstolen så fort jag kom hem från skolan och sen inte resa mig mer den dagen.
 
Men så kom jag hem, ganska mycket tidigare än planerat då ett möte blev inställt, och insåg att sambon ungefär en halv minut tidigare lagt sig för att sova middag. I sovrummet. Där jag har mitt skrivbord.
Så jag smög in, tog min dator och mina papper och förpassade mig själv till soffan. Skickade några viktiga mail, läste inte fullt lika viktiga bloggar, googlade lite nyttig information och så vidare. Men inte har jag fått något skrivet. Inte än.
 
Och jag har förvisso två artiklar att fixa med till min lilla "praktik" vid sidan om skolan. En att skriva och en att redigera. Men huvudet vill inte riktigt greppa om dem just nu.
Och i projektet sitter jag fast. Jävla skit. Jag som har så mycket att göra. Det passar sig inte nu.
 
Men snart lär väl sjusovaren vakna och då ska han flänga iväg både på gym och bandymatch så då ska jag återta min skrivarhörna och se till att få något gjort. Så det så.
 
 

RSS 2.0