Fjärde juni 2011

Det kallas tvivel, det där som stör...

Tvivlet har satt in igen. Som alltid när jag inte skrivit på ett tag. Är det ens värt att fortsätta? Vad kommer alla dessa timmar att leda till? Vem kommer att vilja läsa det jag har skrivit? Vem kommer att förstå och uppskatta min historia? Hur ska jag kunna skriva en hel trilogi, och sedan ytterligare böcker efter det? Hur ska jag kunna hålla en röd tråd genom först en bok, sedan två uppföljare? Vilken förlag ska någonsin vilja ta i mitt manus?

Frågorna är många, tvivlet är stort. Vem är jag att höja rösten med pennans hjälp? Vem är jag att skriva ord som någon annan ska köpa och läsa? Vad har jag att komma med? Min historia är inte tillräckligt bra, inte tillräckligt spännande, inte tillräckligt tilltalande för den stora massan.

Om någon ändå kunde komma och dra historierna ur mig. De finns ju där inne, så gott som färdiga allihop. De bara väntar på att få komma ut, men jag har låst in dem och tappat bort nyckeln. Jag behöver en låssmed som kan öppna inspirationens dörr i mitt huvud och en röst som viskar i mitt hjärta att det här är vad du vill och borde ägna dig åt. Helhjärtat.

Men just nu finns bara tvivel.

RSS 2.0