Tredje juli 2011

Hallå?
Är det någon där?
Har ni lämnat mig? Det har varit tyst så länge. Hallå? Är det verkligen ingen som hör mig?

Jag vet att jag inte har gett er den uppmärksamhet ni förtjänat. Att jag inte släppt fram er när ni har försökt, att jag har motat undan er alltför många gånger. Men det betyder inte att jag inte vill att ni ska finnas där, viskande i bakgrunden. Jag behöver ert sällskap, era röster. Ni är ju en del av mitt liv. Utan er vet jag knappt vem jag är. Så snälla ni, kom tillbaka.

Jag vet att jag tvivlar på er, på oss. Att jag trycker ner mig själv i skorna, och tar er med mig i fallet. Men det gör jag för att jag är rädd om er. Jag vill inte att någon ska bränna er eller trampa er på tårna. Jag vill skydda er från omvärlden tills ni är redo att möta den. Tills ni har grott färdigt i mitt hjärta. Ni är mina hjärtebarn, det som jag bär närmast mitt hjärta. Era liv och era historier betyder så mycket för mig, och jag vill inte släppa er ifrån mig och låta er driva vind för våg. Först vill jag ger er stadiga vingar, sedan ska ni få flyga. Över hela värden om ni så vill.
Om världen så vill.

Hallå?
Är det någon där?
Snälla, svara mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0