Artonde februari 2011

Jag tror jag har kommit fram till en av anledningarna till varför mitt skrivande går så trögt. Förutom att jag är Miss Insecure och för det mesta hatar mitt skrivande och min story och bara ser refuseringar framför mig, så vet jag inte vilka det är jag skriver om. Förutom G och A så har jag ingen aning om vilka de andra karaktärerna är. Jag vet knappt hur de ser ut, än mindre vad som gör dem till de personer de är, vad de varit med om, hur de skulle reagear i olika situationer etcetra. Herregud, hur har jag kunnat missa det?

Här behöver skrivas personporträtt, och det inte bara för M, som fick mig att inse mitt misstag, utan för alla! Allt från kökspigor till trollkarlar måste få sin egen historia berättat, sitt utseende utmejslat och nedpräntat. Jag har missat ett av de viktigaste stegen i planeringen, kanske just för att det inte har funnits någon tydlig planeringstid i mitt arbete. Jag liksom bara började lite trevande och sedan fortsatte jag av bara farten. Och nu, 100 sidor senare, vill jag bara dunka huvudet i skrivbordet för att jag inte kommer någon vart.

Har nog Elizabeth George att tacka för att mina ögon äntligen öppnats för några av problemen som har gjort att mitt skrivande känns sjavigt. Jag vet vad jag måste jobba på nu, jag vet redan några ställen som jag måste gå tillbaka till och göra om. Var jag ska brodera ut, var jag ska flika in, var jag ska bygga vidare.

Så nu har jag några dagars bakgrundsarbete framför mig. Och dessutom är det helg, vilket, för min del, betyder minimalt med skrivartid. Nåväl, jag jobbar bäst i huvudet och inte framför datorn.

Håll ut, M, jag ska reda ut ditt liv också.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0