Artonde februari 2011 nummer två

Vad glad jag blir på mig själv och min hjärna när jag inser att jag egentligen vet allt det där jag inte trodde jag visste. Att jag instinktivt har gjort rätt, utan att veta om det. Åh, hurra för att det får gå bra för mig och min bok nån gång!

Har skrivit ett snabbt brief över männen i min bok, A och M, och insett att, fan, jag har ju fått till det här! Utan att veta om det. Även om det finns mycket kvar att gräva i så har jag i grund och botten gjort precis så som jag ville och hade tänkt mig, helt utan att ha någon plan och helt utan att ha fördjupat mig i M över huvud taget. Han har lett mig på rätt spår ändå. Kanske är det därför jag tycker så mycket om honom?



(Och bara för att klargöra det, för den som inte förstår vad jag pratar om: Alla personer jag refererar till, som G, A, M, stora E och lilla E o.s.v är karaktärerna i min bok. Bokstäverna står för deras namn, som jag av olika anledningar inte vill skriva ut i sin helhet. Likaså står förkortningen LD för själva boken, vars titel har initialerna LD.)

Kommentarer
Postat av: åzzie

Go Linda! :D

2011-02-21 @ 21:58:31
URL: http://ozziepozzie.blogg.se/
Postat av: Alexandra

härligt att du vet allt du inte trodde du visste :)

2011-03-13 @ 19:09:06
URL: http://alexandrareichert.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0