Trettonde december 2011

Insåg just något mycket viktigt om N. Något som aldrig slagit mig tidigare. Hur mycket av mig själv som finns hos henne, hur en hel sida av mitt eget liv, både det yttre och inre, som ligger hos henne. Hon representerar en stor del av mig själv, en del som jag varken är stolt över eller uppskattar att jag har, men som ändå är en del av den jag är. Varför har jag aldrig märkt det förut? Jag behövde hjälp av S. Han har just förklarat det för mig. Han är klok, mycket klokare än jag, och har fått ta del av en helt annan sida av mig. Han och N är verkligen som dag och natt. Men ändå så beroende av varandra. Så oförmögna att fungera utan varandra.

Och allt jag tänker är på engelska. Något som gör det svårt då jag ska skriva ner det till manuset, jag har tänkt ut precis vad de säger och hur känslorna ska förmedlas på rätt sätt, men på fel spårk. Så då får jag börja översätta. Och ibland blir det helt enkelt inte lika bra. Jag hoppas verkligen att någon amerikan kommer vilja göra film på allt det här en vacker dag, och att han eller hon låter mig få vara med. Att jag på något sätt ska kunna få en chans att föra över filmen i mitt huvud till fler än bara mig själv. På jobbet lyssnar jag på musiken som jag önskar fick vara soundtracket till mina filmer och ser scenerna framför mig.
Det skulle bli så bra.

RSS 2.0